När jag gick min ambulansförar-utbildning så berättade vår lärare om en kille från kursen innan oss, och vad han hade gjort på en av övningarna.
Det var vinter, och de var ett par stycken som kom fram till skadeplatsen. Snön låg lite överallt, och det var kallt. Några andra studenter agerade skademarkörer, dvs var sminkade och agerade skadade.
En av dessa var en söt tjej, som satt utanför en av "olycksbilarna" och frös. Killen var en gentleman och gav henne sin jacka så att hon skulle slippa frysa.
Ett par minuter senare var han själv så genomfrusen att han inte kunde jobba ordentligt, och lite grand senare fick han själv tas om hand. Han tyckte först att han varit nobel som hjälpt henne, men han fick svidande kritik på uppföljningen sen. Det han skulle gjort var att gått och hämtat en filt till tjejen, och behållit jackan på själv.
Jag brukar gå tillbaks till den här berättelsen lite då och då för att påminna mig sjläv om en viktig sak: För att kunna ta hand om andra, för att kunna bry sig om andra, så måste man själv bry sig om och ta vara på sig själv!

So true
SvaraRadera