Bläck och penna - meditation streck för streck

Häromdagen investerade jag i en gammal bläckpenna med stålspetsar och ett bläckhorn (eller...tja.. en bläckburk, om man ska vara petig). Det är av typen att man doppar spetsen i bläcket, och sen skriver eller tecknar man tills bläcket tagit slut, och då får man fylla på igen.

Ursprungligen köpte jag det för att prova ett nytt medium i mitt tecknande, men upptäckte samtidigt en annan sak:

Det går inte att teckna eller skriva fort med en sån penna. Man måste göra strecken långsamt. Lägg sen till att varje streck är permanent, svart och tydligt. Man måste ha ett syfte med varje streck, man måste ha tålamod och låta varje streck, varje penn-drag ta sin tid.

För någon som jag, som är van vid att allting ska gå fort, som gärna stressar igenom saker, så är det en skön, nästan meditativ förändring. Jag kan inte stressa genom när jag använder den pennan, jag måste ta det lugnt, jag måste ha ett syfte med det jag gör.

Något att ta med sig i övriga livet kanske...